2010 så köpte mamma en gitarr till mig på min födelsedag...efter min önskan.

Den lilla nylonsträngade gitarren med fjärilar på kroppen följde med mig upp till fjälls. Som tur är finns det inte så mycket annat för mig att fokusera på än konst i alla dess former här bland bergen. Så jag satt... natt efter natt, vecka efter vecka. Jag gjorde små framsteg - när jag lyckats byta ackord någorlunda fort ansåg jag mig vara gitarrist. Och på den resan är det. Jag kan absolut inte briljera med mitt gitarrspel, men jag kan skapa min musik som var min vision från första början..